Bilden har jag tagit västerut från Kvarnbron. Det vi ser till vänster i bilden är baksidan på Pallace hotell och träden som sticker fram i Brunnsparken. I bakgrunden ser vi Tyska Kyrkan. Luco fanns i fastigheten som ligger alldeles utanför högerkanten i bilden. Du kan se den på nästa bild.

Lucos huvudsakliga produktion bestod av belysningsarmatur, till stor del utomhusbelysningar i koppar. I företagets tidiga skede dominerade konstsmidet, många gånger specialbeställningar till lyxvillor,resturanger och andra offentliga miljöer. Man kan än idag hitta företagets produkter i olika miljöer.

Fabrikslokalerna hade tidigare varit bostadslägenheter och det var ganska så omodernt. Det fanns t.ex. ingen centralväme eller varmvatten, elda fick vi göra i kaminer för att få upp värmen. Det som en gång varit kök fick fungera som smedja och utsuget över ässjan var inget annat än den gamla spiskåpan - då kan man tänka sig resten, det blev både varmt och smutsigt. Golvet i verkstaden var ett gammalt trägolv med diverse sprickor och kvisthål. Ibland hände det att någon svetsloppa letade sig ner i sågspånen i trossningen och det började ryka. Då var det bara att hämta en skvätt vatten i en burk och försöka pytsa ner i hålet tills det slutade ryka. Det är märkligt att inte hela kåken brann upp! Men vi trivdes, trots avsaknad av både varmvatten och centralvärme, dusch och andra moderniteter. Det var en ganska god stämmning och jag minns särskilt att vi sjöng mycket under arbetet, nånting som man sällan hör nuförtiden.

På hösten 1964 påbörjades rivningen av Nordstan och AB Luco fick flytta in i nyrenoverade lokaler på Tredje Långgatan. Här fanns det centralvärme, varmvatten, personalutrymmen och sådant som vi inte hade haft tidigare. Företaget levde kvar där till 1976. Sedan gick det inte längre, konkurrensen från de stora armaturtillverkarna blev för svår.

Lennart Filipsson på väg med handkärran. Kan man tänka sig en miljövänligare transport? Det mesta godset transporterades till järnvägen på det här sättet. Utfarten från gården var på baksidan åt Köpmansgatan som var enkelriktad i västlig riktning, vilket betydde att Lennart fick gå runt hela kvarteret för att komma till Nils Erikssons-gatan.

Den största lyktan jag varit med om att tillverka var beställd av en Kinesisk resturang vid Skeppsbron i Göteborg. Den sitter där faktiskt ännu och lyser med sitt röda glas med Kinesiska tecken på.

Norra Hamngatan år 1964

Det var i fastigheten i mitten som Luco hade sin verksamhet.
Ungefär där ligger en leksaksaffär i dag.
I övervåningen där två fönster står på glänt fanns företagets kontor och utställningslokaler. Verkstadslokalerna fanns i 2:dra våningen och invid porten i bottenvåningen fanns en frisersalong.

      
Norra Hamngatan 34 var adressen. Utfart var det tvärs över gården till Köpmansgatan. Här står Lucos handkärra som vi transporterade godset på.

Här har rivningen av kvarteret satt igång för att ge plats åt affärskomplexet Femman.